söndag
tjoho..
idag har jag sovit ut ordentligt. sedan har jag gjort mig i ordning och vart ner till bistron och fått gå igenom smått hur dom jobbar där. kändes helt okej. sedan har man suttit och pratat och fikat. gått hem käka och legat i sängen.
under natten har jag känt ren panik av att bara komma bort här ifrån. varför?! jo det bero på att jag saknar alla där hemma så jävla mycke. känns ibland som att jag inte hör hemma i denna stad. paniken tar över när jag tänker på att jag kommer bo här tre år till.. det är sån där panik som gör att man jag känner mig övergiven och inte vet vad jag ska ta mig till, det känns som att jag bara vill gömma mig, ta med en enda person som jag tycker om så mycke och bara åka någonstans där ingen kan hitta oss och och bara vara. inte ha med telefonen eller något annat som har med elektronik att göra. ingen kontakt med omvärlden.
allt käns så hopplöst, att jag är hopplös som en groda utan ben.. jag hade ett liv som jag inte ville leva, allt gick snett och jag fick ett nytt liv. när jag väl vande mig vid det livet så flyttade jag och är nu tvungen att starta ett nytt liv. jag kan säga att det inte är det liv jag vill ha. har även insett att jag inte passar in i städer. känner mig verkligen ensam på större ställen. man känner nästan ingen. många säger att det är lättare där alla inte känner alla. men jag känner mig mer hemma när alla känner alla. visst man kan bli les på det men jag känner mig tryggare.
jag saknar en person så otroligt mycke att det känns tomt inom mig. käns som att jag inte vill göra något överhuvudtaget, jag måste tvinga mig till att komma ut. hade jag fått välja så hade jag velat ligga kvar i sängen och bara gråta. käns så meningslöst att stiga upp när man väl vaknat, när man vet att inget kommer hända. nå det blir ju vad man gör det till. men går det inte att göra nått så är det ingen idé..
har verkligen inte vart positiv på ett riktigt bra tag heller. inte sen jag flyttade hit iaf.. är sjukt les på all denna negativa energi. har inget positivt i huvudet nå mer. allt käns bara rent av skit. allt det positiva i min omgivning har försvunnit. personen som gav positivitet till mig, ger mig inget positivt mer..=,(
nu ser jag att det börjar bli för mycke att läsa för er här så ska avsluta nu..
//Emelie Lindberg
idag har jag sovit ut ordentligt. sedan har jag gjort mig i ordning och vart ner till bistron och fått gå igenom smått hur dom jobbar där. kändes helt okej. sedan har man suttit och pratat och fikat. gått hem käka och legat i sängen.
under natten har jag känt ren panik av att bara komma bort här ifrån. varför?! jo det bero på att jag saknar alla där hemma så jävla mycke. känns ibland som att jag inte hör hemma i denna stad. paniken tar över när jag tänker på att jag kommer bo här tre år till.. det är sån där panik som gör att man jag känner mig övergiven och inte vet vad jag ska ta mig till, det känns som att jag bara vill gömma mig, ta med en enda person som jag tycker om så mycke och bara åka någonstans där ingen kan hitta oss och och bara vara. inte ha med telefonen eller något annat som har med elektronik att göra. ingen kontakt med omvärlden.
allt käns så hopplöst, att jag är hopplös som en groda utan ben.. jag hade ett liv som jag inte ville leva, allt gick snett och jag fick ett nytt liv. när jag väl vande mig vid det livet så flyttade jag och är nu tvungen att starta ett nytt liv. jag kan säga att det inte är det liv jag vill ha. har även insett att jag inte passar in i städer. känner mig verkligen ensam på större ställen. man känner nästan ingen. många säger att det är lättare där alla inte känner alla. men jag känner mig mer hemma när alla känner alla. visst man kan bli les på det men jag känner mig tryggare.
jag saknar en person så otroligt mycke att det känns tomt inom mig. käns som att jag inte vill göra något överhuvudtaget, jag måste tvinga mig till att komma ut. hade jag fått välja så hade jag velat ligga kvar i sängen och bara gråta. käns så meningslöst att stiga upp när man väl vaknat, när man vet att inget kommer hända. nå det blir ju vad man gör det till. men går det inte att göra nått så är det ingen idé..
har verkligen inte vart positiv på ett riktigt bra tag heller. inte sen jag flyttade hit iaf.. är sjukt les på all denna negativa energi. har inget positivt i huvudet nå mer. allt käns bara rent av skit. allt det positiva i min omgivning har försvunnit. personen som gav positivitet till mig, ger mig inget positivt mer..=,(
nu ser jag att det börjar bli för mycke att läsa för er här så ska avsluta nu..
//Emelie Lindberg
Kommentarer
Trackback
